ANITA MÖTTE LIVET

NÄR HÖST BLEV SENSOMMARTID

Profilbild från Anita Mäkis Skrivarhörna, Anita sitter i en soffa, hon håller upp sina böcker, en i punktskrift och en i svartskrift

Idag firar SMYF stor födelsedag — vår ”grand old lady”, Anita Mäki fyller 70 år!

🎉🥳💖🎂

En kör av flerfunktionshindrade gratulerar och stämmer upp med

Stevie Wonder

blind savant och musikgeni, som började sitt liv på liknande vis………..

Girlang av ballonger i olika färger

Anita är en sann pionjär, i 40 år har hennes hjärta oförtrutet klappat för flerhandikappfrågor inom

Synskadades Riksförbund.

Anita satt med i SRF:s gamla flerhandikappkommitté. Tiden stod stilla i många år, men hennes engagemang gav inte vika.

2021 var hon med och bildade

Föreningen SMYF

som blivit branschförening inom SRF.

Anita är också författare, skrivandet har hjälpt henne att förstå världen, det har visat henne väg genom livet.

Här kan vi se en film från SMYF

Samtal med Anita,

ett stycke svensk handikapphistoria.

Anita föddes alltför tidigt, på 50-talet var kunskapen om öga och hjärna i sin linda.

Här nedan berättar Anita finstämt om sin födelse, sitt modersmål och vad punktskriften betytt för henne.

Väl värt att begrunda, när semestern börjar lida………..

SAGAN OM FLICKAN OCH PUNKTSKRIFTEN

Inlägg frånAnita Mäkis skrivarhörna

Det var en gång en liten flicka som föddes i den lilla Tornedalsbyn Kaunisvaara. Där växte hon upp tillsammans med föräldrar och fem syskon, den lilla flickan fick namnet Anita.

Eftersom hon var alldeles för liten blev hon lagd i kuvös och snart visade det sig att den lilla flickan var blind. Hur skulle föräldrarna göra så att Anita fick bästa möjliga start i livet? I hemmet talades det Tornedalsfinska eller meänkieli som minoritetsspråket heter idag. När Anita var sex år tvingades hon för första gången att åka långt hemifrån för att gå i livets hårda skola, hon hamnade på Tomtebodaskolan i Solna. Där fick Anita och hennes kamrater lära sig punktskrift med hjälp av en punktbräda. Åren gick och Anita blev vuxen. Så småningom startades en debatt i samhället det diskuterades om Meänkieli var ett språk eller en märklig blandning mellan Tornedalsfinska och Svenska. 1999 blev Meänkieli officiellt ett av fem minoritetsspråk men den lilla flickan Anita som du fått följa en bit på vägen funderar fortfarande över det faktum att hon aldrig fått lära sig skriva punktskrift på sitt modersmål Meänkieli? Kanske beror det på att språket ser olika ut och någon regelrätt grammatik inte existerar. Den vuxna Anita frågar sig dock alltjämt Är Meänkieli ett språk eller en rolig dialekt som tyvärr är utdöende?

Anita Mäki


Publicerat

i

,

av

Etiketter: