Den 17 november uppmärksammas för tidigt födda barn i världen.
Världsprematurdagen, som den kallas, bjuder på en tänkvärd dikt av
En målande beskrivning av hur livet kan vara för en ung kvinna med blindhet och högfungerande autism.
För att göra bilden mer sammansatt, har författaren till dikten liksom Maria Liesland, fått synskadan från ärftligt håll och sin hjärnskada från ett annat……..
Då för tidig födelse är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning och hjärnskada genom tiderna, bör vi påminna oss om Ulla Eks bevingade ord:
”Så länge det har funnits kuvöser, har det funnits autism hos blinda”.
”Detta rör många barn över lång tid………”
De blir en allt större del av ”vårt nya SRF”.
Låt oss begrunda, högtidlighålla och minnas!
DET FÖR TIDIGT FÖDDA BARNET
Poet Desideria Jungelin
den 24 mars 2018
Det för tidigt födda barnet
Var gulligt i kuvösen.
Trots att rösten nästan inte hördes.
Trots att fingrarnas aktivitet var lite avig.
Trots att ögonen inte såg.
Var hon söt.
Och en liten kämpe.
Barnet började förskola.
Hon fick beröm
för att hon redan kunde så många, svåra ord
Fast fröken gillade inte när hon sa” Helvete”.
Men med åren svalnade berömmen.
Hon gjorde fel vid maten.
Hon kunde inte stänga jackan .
och de andra barnen skrek ”hon ritar feeel”.
Hon var så rädd för att börja skolan.
Att hon sprang iväg rakt ut.
Tills en dörr satte stopp.
En minnesbula rakt i huvudet.
Extrafrökens ivriga beröm.
Och vanliga frökens motsats.
Fastnar i sina egna världar.
Löser uppgifter på ett
Korrekt men egensinnigt sätt.
På blindkursen.
Läste hon med fel del av fingret.
Höll huvudet på fel sätt.
Log överdrivet.
Ej kroppsspråk som en seende.
Högstadium.
Omognad socialt.
Nördig på politisk fakta.
Utan att kunna skriva en vettig uppsats.
Nedre spannet i både självförtroende och betyg.
Utredning
Stämpel och autism.
Betygen höjdes i takt med
Såren på hennes armar.
Gymnasiet börjar.
Nya tag.
Nya vänner.
Bättre stöd.
Tills pengarna tog slut.
Och hon fick ro sin egen båt i land.
Studenten med högsta betygen.
Värsta bagaget
Och en väntande utmattningsdepression
Överdos.
Mammas förtvivlade skrik.
SÖS-akuten.
Och hennes hjärta vägrade sluta slå.
Samtalsrummet där alla bilderna kom upp.
Bortträngda minnen.
Från den så kallade inkluderingen.
Från pedagogiken.
Från inte ens normal bland de blinda barnen.
Utskriven.
Med noll tillit.
Ger livet en sista chans.
Och hoppas på
Ja vad som helst.
Som är bättre…………….