Synen ger överblick och väljer ut det viktiga
Karin Jönsson, en av grundarna till
och trotjänare vid
Nationellt Kunskapscenter för Dövblinda,
satte ord på synens starka sidor. Hon var gäst vid vårt datacafé vintern 2023.
I Karins anförande gömmer sig hörnstenar vid ADHD såväl som vid autism.
”När man har nedsatt syn, tappar man förmågan till överblick. det har vi svårast att kompensera för. Text kan vi få uppläst, bilder kan man tolka till viss del. Men när det kommer till överblick – är synen expert på att ur ett stort sammanhang plocka ut vad som är intressant för mig här och nu. Det kan vara när jag tittar på en webbsida. Där är synen oerhört mycket snabbare än något annat — att leta upp just det jag söker. Detsamma när jag är ute och går, jag kan med synen leta ut kyrktornet, som gör att jag går åt rätt håll, att jag känner igen mig osv. Så överblicken – hur vi än gör, så har vi svårt att kompensera på bättre sätt än med kunskap dvs man får träna upp sig att hitta fysiskt, men även hitta på en webbsida. En sida som ni besöker ofta, kommer ni snart att lära er. Att gå ut på en ny webbsida – oavsett hur tillgänglig den är juridiskt och tekniskt – så kommer det att ta tid för er att lära in den. Det tror jag omgivningen ofta har svårt för , att man säger ”den här är tillgänglig”, vilket betyder att den går att använda. Att en sida är tillgänglig betyder bara att man skulle kunna lära sig använda den. Det betyder inte att det intuitivt, på samma sätt som med synen, är snabbt och lätt att lära.
Tillgänglighet rör också att kunna gå på bio, teater mm. Det som har blivit bra nu på ett sätt att man kan få syntolkning samtidigt som man sitter tillsammans med andra på vilken föreställning som helst. Socialt är den tillgänglig, praktiskt skulle jag säga att, om jag som har full syn och hörsel går dit, kommer jag att kunna njuta och inte vara så koncentrerad. Men ska man lyssna på syntolkning och skådespelarna samtidigt, kräver det litet mer energi. Så i energiåtgång och kanske njutbarhet för stunden, är det inte samma upplevelse, men en möjlighet att göra det tillsammans med andra. Det är jätteviktigt att ha den sociala tillgängligheten.
Idag är många TV-program syntolkade, möjlighet finns också att man har en app med sig på bio eller när man ser film på TV, så får man den syntolkad. Då är det inte en person – jag får inte på samma sätt en anpassad syntolkning. Är det en tecknad film, där det händer jättemycket i bild, så hinner de inte ens med att tolka det väsentliga, men det går ju ändå att vara med.
Först i början av 90-talet började syntolkning på TV i USA. Vi tog med oss filmer hem för att visa svensk filmindustri och andra att de kunde göra något motsvarande i Sverige. Sen tog det lång tid innan det blev verklighet, framför allt i så stor skala som nu”.
Ulf Larsson, Karins partner och medgrundare fortsätter:
”När vi tittar på film, kan vi köpa filmer som är tillräckligt bra — som jag vet att den här måste jag se om 3—4 ggr (så fungerar det för mig). Jag hinner väldigt sällan med på första körningen, trots att jag har bra engelska. På svenska är det enklare, när man får texten uppläst och viss beskrivning. Är det en utländsk film och texten läses upp så är det en sak, så kommer ännu en röst in som ska beskriva vad som händer. Det är inte så lätt fför mig att se en sådan film en gång och veta vad som hänt”, menade Ulf som kämpar med blindhet och hörselskada.
Karin berättar vidare:
”SVT och TV4 har en speciell kategori på play med syntolkade versioner. Där borde man utan problem kunna lägga en paus i filmen, så att syntolkningen hinner med där det behövs. Förmodligen även lättare för dem som tolkar.
Samtidigt skulle jag säga, att syntolkning är en omöjlig uppgift. Den som syntolkar åt dig, oavsett om ni är på bussresa, ute och går eller tittar på film, måste ju veta vad du är intresserad av just nu, av all den information man kan ta in med synen. Som syntolk beskriver man bara en liten del av allt det man tar in med synen. Det blir automatiskt så att jag beskriver det jag tycker är relevant. När man har lärt känna någon, kan man försöka tänka — detta är kanske något Ulf tycker är intressant, än om jag inte tycker det. Kanske är det svårare att förändra sina intressen som synskadad, när man får syntolkat utifrån de intressen man redan har. Det är ändå en syntolkning som är utifrån mig – det går inte att syntolka helt neutralt, där kommer vi inte att bli 100% tillgängliga”.
Frågeställningar
Överblick är ett gissel för människor med ADHD, hur skiljer vi detta från synnedsättning?
Att se helhet och skifta intresse är svårt för personer med autism, hur blir detta tillsammans med blindhet?
En fd reselärare i Norrland, fångar detta träffsäkert — hur blinda upplevde en elefant. De kände på olika delar och beskrev djuret del för del.
Kanske kan vi ana svar, att barndomsblinda får liknande kognitiv stil som vid NPF-diagnoser………….