Av Paula Tilli,
Många av oss med Aspergers syndrom och autism upplever att vanliga vardagliga aktiviteter bränner extremt mycket energi. Själv brukar jag jämföra energinivån med pengar. Om man har lite av det så måste man leva sparsamt. Och har man extremt lite, kan man ligga inom riskzonen för svält. Olika aktiviteter har väldigt olika prislappar, och tidåtgången har inte nödvändigtvis något att göra med hur mycket en viss aktivitet kostar. Vanliga vardagliga aktiviteter är extremt dyra (=energikrävande) för mig. När jag vaknar på en vanlig morgon har jag 100 kronor. Genom att duscha kan hälften av dessa försvinna och jag har då 50 kronor kvar efter duschen trots att jag inte ens hunnit äta frukost. Att duscha är nästan den allra dyraste aktiviteten för mig, men det är skönt att ha det gjort nu.
Pengarna räcker inte till allt
Vid frukostdags blandar jag havregryn med vatten och sätter kastrullen på kokplattan. Detta kostar mig 5 kronor. Egentligen hade det kunnat kosta 20 kronor, men jag har lärt mig att spara 15 kronor genom att låta havregrynspåsen ligga framme på diskbänken även när jag inte behöver den. Förut förvarade jag påsen i köksskåpet, men eftersom jag med åldern upptäckt att det kostar mig för mycket pengar att öppna skåpet för att ta fram havregrynspåsen, har jag lärt mig att jag inte bör förvara påsen inne i skåpet för att inte börja svälta. Jag måste ju tänka mycket noggrant på vilka saker jag väljer att lägga mina pengar på för pengarna räcker inte till allt.
Ringer samtalet
Dags att läsa mejl. Jag ser att en kund vill diskutera med mig om ett föreläsningsuppdrag över telefon. Jag funderar lite. Att ringa samtal kostar mig minst 35 kronor eftersom telefonsamtal är så energikrävande för mig som har Aspergers syndrom, hur mycket pengar kommer jag ha kvar efter telefonsamtalet? Eftersom jag har 45 kronor kvar och jag inte vet hur mycket pengar jag kommer att ha resten av veckan, är det bäst att ringa nu.
Läs mer av Paula på hennes blogg