Denna vecka har vi neuropsykiatriskt tema på SFF-bloggen.
SFF blickar tillbaka i SRF:s nutidshistoria, där vi får följa arbetet med NPF och flerfunktionshinderfrågor.
Först ut bjuder vi på inledande text från SRF-Perspektiv nr 1 2018. Vad är neuropsykiatri och hur arbetar SRF med flerfunktionshinderfrågor?
Vecka 11 har ett par dagar med NPF-tema.
- 14 mars uppmärksammar vi fysikern Albert Einsteins födelsedag och internationella dagen för Pi (3,14). Dagen var även informell årsdag för Aspergers syndrom (då man anser att Einstein lär ha haft högfungerande autism).
- 15 mars firas NPF-dagen i Sverige.
TEMA — ALLA ÄR OLIKA — HELT UNIKA
Flerfunktionsnedsättningar och diagnoser
Att ha andra funktionsnedsättningar utöver synen blir allt vanligare. Fler barn som föds med en synnedsättning i dag har även andra utmaningar. Det kan både vara fysiska och psykiska. Det kan till exempel vara flerfunktionsnedsättningar eller NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, eller andra diagnoser. I det här numret fokuserar vi lite extra på den här gruppen, som är allt annat än homogen, och får träffa flera personer som tillsammans visar på en stor mångfald. Att alla är olika, helt enkelt.
Fakta:
Vad är flerfunktionsnedsättning?
Begreppet flerfunktionsnedsättning brukar användas när man menar personer som har flera olika funktionsnedsättningar, till exempel rörelsehinder, synnedsättning eller autism, tillsammans med en utvecklingsstörning (ofta grav).
Källa: fub.se
Fakta: Vad är NPF?
NPF är förkortning för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det kan vara till exempel adhd, Aspergers syndrom, Autism och Tourettes syndrom, och även CVI. Personer med NPF kan bland annat ha svårigheter med socialt samspel, att koncentrera sig eller lära sig nya saker.
Hallå där Christine Hèli…
Hur arbetar SRF med denna grupp?
– Det finns ett kongressbeslut om att SRF ska jobba mer för den här gruppen. Rent konkret hur det kommer att se ut vet vi inte än. SRF strävar efter en mångfald bland medlemmar och representanter i styrelser, kommittéer eller andra poster, säger Christine Hèli, som är handläggare för barn- och föräldrafrågor på SRF. Hon fixar bland annat läger och aktiviteter för barn och ungdomar.
Ökar antalet medlemmar med andra funktionsnedsättningar?
– Ja, vi ser att NPF-gruppen ökar, framförallt bland barn och unga. Jag tror att det har mycket att göra med en högre medvetenhet. Det är lättare att se symptomen och att ställa en diagnos i dag.
Varför ska man vara med i SRF om man tillhör denna grupp?
– Vi vet att det kan vara svårt att känna sig hemma i ett specifikt förbund när man har flerfunktionsnedsättning. Många är medlemmar i andra förbund: RBU, FUB eller Autism- och Aspergerförbundet, vilket också är bra. Men om man är medlem i SRF så bidrar man till att synliggöra gruppen och hjälper oss att jobba ännu mer för de här frågorna!
Hur jobbar vi intressepolitiskt?
– Vi deltar i referensgrupper, bland annat för Socialstyrelsen och skolmyndigheterna. Vi har särskilt pekat på behov av samordning när det gäller familjer som har barn med flerfunktionsnedsättning.
Är alla välkomna på SRF:s aktiviteter?
– Ja, vi försöker att ordna aktiviteter som passar alla. Vissa aktiviteter passar bättre om man har fysiska flerfunktionsnedsättning och andra är bättre anpassade för NPF.
Har SRF riks någon särskild aktivitet för denna grupp?
– 2019 planerar vi en aktivitet för vuxna med flerfunktionsnedsättning och vi tar gärna emot tips och idéer. SRF är med och arrangerar en konferens för personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga den 22–24 april 2018.
Det finns även distrikt och lokalföreningar runtom i landet som arbetar med denna grupp.
Så gjorde SRF förr
Genom åren har SRF haft verksamhet för personer med andra funktionsnedsättningar än synen.
Projektet Synskadade rullstolsanvändare startade 1977.
På 1990-talet fick SRF stadsbidrag för en flerhandikappkommitté och ett program för synskadade med ytterligare funktionshinder. Bidraget drogs sedan in.